Skeppet Glad av Gillberga
Ett värmländskt vikingaäventyr


Vattnet, träet och järnet har format det som blivit Värmland. Båtar av alla slag har varit en naturlig del av vår kultur - nödvändiga fortskaffningsmedel mellan bygder, älskade farkoster med namn och historia. Skepp som byggts av virke från värmlandsskogarna, format och tillyxat av handsmidda verktyg. Träskepp med tjärdoft på seglatser som varat sekler och årtusenden. Det är i den traditionen vi byggde vikingaskeppet Glad med start 1995. Yxhugg för yxhugg växte skeppet fram ur ekar, furor och askar. Nit efter nit från den egna smedjan slogs i borden och gav dem stadga. Till midsommar 1998 var vår skapelse klar för sjösättning och för uppgiften att öppna nya vägar mellan gamla kulturbygder. Skeppet har namnet Glad efter en av asagudarnas hästar. Den första hästen i ordningen efter den åttafotade Sleipner. Glad betyder den glittrande eller den glänsande och ordet återfinns också bland annat i ursprungsnamnet på vårt hemmavatten Glafsfjorden (”Glads fjord”). Gillberga är socknen där skeppet är byggt och har sin hemmahamn.


Jan Engholm

Nagib Hasanbegovic

Erik Pettersson

Lars-Erik Wiss

Att ett vikingaskepp har ett hästnamn är enligt traditionen. De forntida skeppen kallades ofta i poesin för ”havens hästar”. Det är också hästen Glads huvud som pryder skeppets för. Huvudet är gjort i al av den tyska bildhuggargesällen Almut Lucht från Flensburg. Skeppets stiliserade symbol har skapats av guldsmeden Lars Berne från Åmål. Skeppet Glad av Gillberga byggdes i Nysäter åren 1995-1998 som ett arbetsmarknadsprojekt. Byggledningen utgjordes Erik Pettersson, Nagib Hasanbegovic, Jan Engholm och Lars-Erik Wiss.

Alla tillsammans och med olika specialkunskaper. Skeppet har tillkommit med ett vrakfynd från Roskildefjorden i Danmark som förlaga (Skuldelev 5). Bygget har skett med forntida metoder. Bygget har stöttats av bland annat Europeiska regionala fonden, Säffle kommun, Arbetsförmedlingen i Säffle samt Karlstads stifts egendomsnämnd. Vid projekteringen och under byggtiden var Sören Vadstrup från Köpenhamn behjälplig med ritningsmaterial och praktisk handledning, allt med erfarenheter från bygget av skeppet Helge Ask i Roskilde som utgångspunkt. Skeppets köl, stävar och spant är i ek.

Bordläggningen utgörs av utspjälkade furuplankor. Det översta bordet är i ask. Mast och åror är i gran. Skeppet är enepinnat. Handsmidda nitar är utförda i linoljehärdat järn. Glads skelett, köl, stävar, bottenstockar, spant, roddarbänkar m.m. är format i ek. Eken har vuxit på ett par olika platser. Den stora kölstocken kommer från Jägersborg, en kunglig jaktpark av djurgårdsmodell norr om Köpenhamn. Kanske var eken till Glads köl en av de många träd, som planterades som skeppsekar efter det att den danska flottan utplånats i samband med katastroferna under napoleonkrigen.
Materialet till stringern, den stabiliserande relingen, kommer från Visingsö. Här planterade amiraliteten ek för skeppsbyggnadsändamål under l8OO-talet.


Glad på Byälven



All annan ek kommer från Stömne i Stavnäs socken, ca 2 mil norr om Nysäter. Här finns eken i för Värmland osedvanlig mängd. De höga klipporna som kransar dalgången avsöndrar kalkrik hyperit som gynnar många sorters träd och växter. Seglet är vävt i hellinne vid Klässbols linneväveri. Segelytan utgör ca 48 kvadratmeter. Det finns ungefär 25 skeppsplatser. Vid rodd utgör 3-4 personer grundbesättningen, vid segling är grundbesättningen 7-8 personer.

Några skeppsfakta: Längd: 17,5 meter
Bredd: 2,9 meter
Antal årpar: 13 st
Vikt: olastad ca 2 ton

Material: Köl, stävar och spant i ek. Bordläggning i fura med översta bordet i ask. Mast och åror i gran.